helenagoeskarlstad

Oturligt nog så slapp man inte undan. Det visade sig att helgens olustkänslor bara var början.

 

Jag sov dåligt under natten, hade inte somnat kl. 03.43 då jag var uppe och drack lite vatten.

På morgonen idag kändes det tungt att gå upp ur sängen. Gick ändå upp vid sju-halv åtta, försökte äta lite frukost men det var jobbigt att få i sig maten.

 

Tog sedan tempen, och det visade sig att jag hade feber. Vilket jag redan hade misstänkt vid det här laget.

Så det var bara att kontakta mina gruppmedlemmar och säga att jag inte kommer till dagens arbete ( skulle jobbat från kl.10 ).

 

Dagen har nästan uteslutande bestått av att ligga i sängen. På förmiddagen närmast sov jag, men på eftermiddagen har jag försökt läsa lite i en av våra kursböcker. Har i princip bara varit uppe för att äta. Eller förresten, jag stapplade iväg till Pekås och hämtade Metro också, det var dagens exercise det.

 

En dag som denna önskar jag att jag var "hemhemma" och kunde få ligga i soffan och kolla på tv och bli lite uppassad. Men här i Karlstad har jag ju ingen soffa. Eller tv. Eller någon annan än jag i lägenheten. Så det är ju ensamt och oerhört tråkigt att vara sjuk.

 

Mamma försökte muntra upp mig med att påpeka att det ju faktiskt är första gången jag blivit så här sjuk i Karlstad, att jag klarat mig i drygt 1,5 år. Och det är väl sant. Tur att det inte händer så ofta.