helenagoeskarlstad

Jag fann ett udda brev på min hallmatta. Adresserat till "Ingrid Sandmer". Visserligen heter jag ju Ingrid i andranamn (Ingrid Helena Sandmer), så kanske att någon bara glömt att skriva med Helena, tänkte jag. Av skrivstilen att döma trodde jag att det kunde vara min kusin, och då blev jag glad. Men det var inte från min kusin.

 

I kuvertet ligger ett handskrivet brev från "Miriam" som är ett Jehovas vittne. Hon skriver för att få människor att intressera sig för hur biblen ser på olika frågor och hänvisar till en webbsida. Är de så Jehovas gör nu för tiden?

 

Det som är något knasigt är att brevet är stämplat i Hallsberg, det är alltså skickat en bra bit härifrån. Hur har denna Miriam fått min adress i Karlstad och varför är det skickat till Ingrid? 

 

Har inte alls lust att plugga just nu. Huvud-anlendingen är att jag finner den kursbok jag nu läser så irrelevant för kursen och för mig själv. Boken är över 300 sidor och handlar om "miljö(o)rättvisa" i Sydafrika, av alla ställen.  Vi studenter förväntas läsa den på några dagar och då få kunskaper om bl.a Sydafrikas lagar, gruvindustri, nationalparker och en massa historia om landets apartheid-period. Vad ska jag med det till?

 

Om jag gått en internationell utbildning, eller kanske en kurs med global profil då man åker utomlands och gör fältstudier (ex. i Sydafrika), då hade jag hajat poängen. Men nu gör jag ju inte det. Om jag velat ha ett internationellt jobb, på SIDA eller FN eller EU, då hade jag inte valt att läsa miljövetenskap vid Karlstads universitet. Istället är det tänkbart att jag senare kommer jobba i en liten svensk kommun, där jag på min höjd kanske får ha hand några regionala frågor. Så frågan kvarstår, varför läser vi en massa mojs om Sydafrika?

 

Det är väl i såna här stunder man ibland kan önska att man gick en mer yrkesspecifik linje. Då är det ju i alla fall tydligt att kopplingar finns till arbetslivet...

Idag har miljömuppen varit framme och ägnat sig lite åt att samla in info om kemikalier. Selmadagen är ett årligt arrangemang där allmänheten brukar bjudas in för att träffa forskare och olika organisationer. Bakom allting står ett forskargäng som bedriver den sk. Selmastudien - en stor undersökning om miljö- och kemikalieexponering hos gravida och barn. 

 

Platsen var Karlstads Universitet, så därför har jag befunnit mig på skolan en del denna lördag. Förutom att samla på mig info och kolla runt på olika utställare så kollade jag på barnteater (hihi) , lyssnade på föreläsning och åt gratis korv, bulle och festis. Inte så illa!

 

En av anledningarna till varför jag besökte detta evenemang var att jag ska ju göra praktik senare i vår. Och jag har fått veta att jag då troligen kommer få göra någon typ av projekt om kemikalier. Tänkte därför ta detta tillfälle i akt!

I fredags spelade ju Sverige mot Portugal i Lissabon, men ikväll är det dags igen och då på Friends Areana här hemma. Det blir nog en spännande match! Jag håller tummarna såklart men det blir nog jäkligt svårt att vinna över portugiserna med Ronaldo i spetsen. 

 

Jag tyckte det var lite komiskt när jag såg en formulering på tv om matchen; att Sverige måste vinna med minst 1-0. Ja det är väl klart?! Man kan ju inte vinna med MINDRE än ett mål? Haha. 

 

Matchen är såvitt jag förstår avgörande för att vi ska få va med i VM i Brasilien nästa år. Ifall det inte går vägen för Sverige så hejar jag på Island, som har chansen att komma med om de spelar bra mot Kroatien (tror jag det var) ikväll. Det är alltid kul om små, under-dog nationer lyckas gå långt!

 

Bara en detalj återstår - jag måste undersöka om jag kan se matchen över huvud taget.. Har ju som bekant ingen tv-apparat. Men kanske sänds det live på tv4play gratis? I hope so. 

 

Heja Sverige! (Och Island)

 

 

Helgen har varit varierad kan man säga! Här ett axplock av helgen i bilder.

Är nu hemma i huset på Björkvägen. Ska tillbringa helgen med familjen, jag fyller ju år på söndag så det blir nog lite extra roligheter. Veckan däremot har inte varit allt för rolig, känner mig trött inför allt plugg. I går hade vi seminarium och jag kom på mig själv med att sitta och va avundsjuk på tyskarna (utbytesstudenter). De ligger verkligen på en helt annan nivå än oss andra. De pratar engelska problemfritt, har massa smarta tankar och skarpa argument, diskuterar,frågar och utmanar läraren.., väldigt duktiga med andra ord. Känns inte som man har så mycket att komma med.

 

Men jag och några kompisar kom fram till att det ändå är väldigt bra att de är här. Kursen hade inte varit så livlig annars.. Vi diskuterade om det bara är vår klass som är väldigt tyst/oengagerad/oambitiös, eller om det är så på de andra programmen också. Kanske är generellt för svenska studenter att vi liksom inte frågar speciellt mycket etc. 

 

Nåja, det är ju bra med utmaningar sägs det. Och det får man verkligen nu sista utbildningsåret.. Det är väldigt stor skillnad på tredje året jämfört med första och andra, i alla fall på mitt program.

 

Nej, nu får jag försöka göra lite pluggnytta innan jag kan ta helg!

Den här veckan har jag börjat på gymmet igen. Har inte varit där på ett halvår, vilket känns, om man säger så! Jag har ont typ överallt i kroppen just nu. Men jag repar mig väl förhoppningsvis.

 

Det är lustigt att vissa övningar tappar man inte alltför mycket på, även om man haft ett längre uppehåll. Medan en del verkar helt omöjliga att utföra i den omfattning man tidigare gjort. Fast en av killarna på gymmet sa att det kan behövas upp till 3 veckor innan man är "redo" igen. Så jag får väl bara kämpa på under den här tyngre inledningstiden. 

 

En annan grej, jag vet inte om det bara är tillfälligt, men ändå. När jag i måndags skulle köpa träningskort var det två andra killar än den vanliga staben som stod bakom disken. Och de var verkligen jättetrevliga! De stod och pratade lite med mig och jag fick rabatterat pris på ett träningsalternativ som de egentligen inte erbjuder. De var service-minded helt enkelt! Så det var nice, för de andra gymägarna är inte alltid så bra på service och sånt. Hoppas de är där fler gånger! Vid sådana tillfällen tänker jag ofta på vikten av att ge ett gott intryck - det ger en omedelbar effekt på attityden till företaget eller myndigheten ifråga!

Just när man överlevt sin första jobbiga engelska universitetskurs så börjar nästa. Som verkar bli ännu värre. Humöret var inte på topp i klassen idag. Vi har just insett att vi inte kommer ha nåt liv utanför skolan resten av detta året.. Det är två seminarier och en inlämning nästan varje vecka, två hemtentor, en redovisning och en massa litteratur som ska läsas på kort tid. Ja om vi överlever detta - då lär vi för sjutton vara oövervinnliga. 

 

Så ni bloggläsare ska nog inte räkna med allt för muntra inlägg i fortsättningen...

 

De senaste två dygnen har jag spenderat med min kära mor som varit på besök hos mig i Karlstad. Vi har hittat på en massa skojiga saker; gjort en observation av rulatortätheten i mitt bostadsområde, shoppat i stan, hängt på ett nyöppnat fik och ätit jättego chokladbrownie, simmat i Sundstabadet och själva höjdpunkten: varit på Shrek -the musical på Wermlands Opera. 

 

Det har varit härligt att för en gångs skull kunnat vara helt ledig. Det är ju inte så ofta man är det som student -det är alltid något som skall göras. Men nu hade jag kursavslutning i torsdags, och därmed resten av veckan fri. Vilket passade ypperligt med mamma-besök! :)