helenagoeskarlstad

 

 

Tur eller skicklighet - det är frågan..  Pappa vann - igen - till min och brorsornas stora förargelse.

 

Mamma ville inte va med, hon lekte med farmors rullator istället. Förbereder sig för ålderdomen?

 

Idag skulle vi egentligen vara hos mormor och morfar + morbror med familj men det blev tyvärr inte så. Istället har vi varit hemma och umgåtts med varandra. På förmiddagen var hela familjen Sandmer/Karlsson ute på långpromenad. 8 minusgrader men soligt och fint. Vi mötte en hel del andra som var ute och gick i skogen också. 

 

Efter lite jullunch så spelade vi spel - "Med andra ord". Det var kul, särskilt då mamma och pappa var med. De hade lite problems kan man säga...

 

Så nu har det blivit flera familjedagar på raken faktiskt. Trevligt! I tisdags (23:e) var vi och simmade, shoppade och åt lunch ute. Kanondag! 

 

Idag sprang jag på en god vän när jag var nere i stan. Jag blev mycket glad men kanske mest förvånad av detta! Inte kunde jag tänka mig att träffa på henne här, hon som annars bor i Eskilstuna! Men det klart, var ju inte så konstigt egentligen. Det är juletider, då blir det en tur hemåt till familjen!

 

Jag fick inget jobb idag, är antagligen inte mycket kids på förskolorna nu kring jul. Istället var jag på ett onödigt, men i alla fall kort möte på Af (Arbetsförmedlingen). Gjorde lite andra ärenden i stan samt försökte mig på en omöjlig (?) uppgift - att hitta kokosgrädde. Jag ska nämligen ha kokosgrädde till en efterrätt jag tänkte göra på nyår. Det är bara det att jag inte vet var det finns. Eller vad det är. Kokosmjölk vet jag ju, och kokosvatten finns det nåt som heter. Men kokosgrädde? De på Life-butiken hade ingen aning. Hm, det verkar som jag får fördjupa mig mer i detta, alternativt ge upp...

 

 

Det räckte med några dagar på förskola för att börja känna sig krasslig. I veckan har en förkylning sakta men säkert byggts upp, för att idag ha brutit ut ordentligt. Jag visste i går kväll att det skulle bli så, tog därför tog jag bort min jobbtid idag. Klokt gjort, för i morse var jag verkligen helt död..

 

Jobbade dock i onsdags och torsdags. Var då på en småbarnsavdelning (1-2 ½ år) för första gången. Det var bäst hittills tyckte jag faktiskt, tempot var betydligt lugnare. Men det klart, det tillkommer ju att byta stinkande blöjor också. Blev i förrgår instruerad till hur man byter blöja, och igår var det premiär. Behövde dock inte byta en bajsblöja då, så det har jag kvar. Man får ta en sak i taget..

 

Planerna för dagen är som ni förstår inte särskilt stora. Blir nog en hel del vila varvat med lite lättare hushållsarbete. Ikväll blir det dock roligt för då kommer Fredrik hem! Vi har inte setts sen augusti! 

Puh! Jag har fullt upp just nu. Tänka sig att jag förut oroade mig för att jag inte skulle ha något att göra under tiden jag söker miljöjobb. Min vecka:

 

Mån: Skrev in mig på Arbetsförmedlingen. Detta verkar va starten på att framöver behöva ägna onödigt mycket tid åt möten och annat man måste gå på. Har också fått massa byråkrati-papper som man knappt förstår. Tur jag har mamma till hjälp.

 

Tis: Var på en fett ovärd info-träff hos Arbetsförmedligen. Pluggade på min CSR-kurs. 

 

Ons: Första jobb-dagen som vikarie på förskola, 9.30 -17.00. Fick vara i Sandhult vilket förstås är nice (3 min att gå). Fullt ös på förskolan (dagis) kan man säga!

 

Idag: Jobb igen på förskolan i Sandhult, dock annan avdelning, 9.00 -16.45.

 

Imorgon: Troligen jobb igen, 9.00 - 16.45.

 

Helgen: Luciafirande i Sandhult. Bio med brorsan. Pepparkaksbak. Inlämning av CSR-uppgift. Och allt annat jag inte hunnit med under veckan..

Det verkar som en vecka här hemma går minst lika fort som det gjort i Karlstad. Konstigt.

 

Mina första dagar hem-hemma har främst bestått av uppackning av alla mina flyttgrejer (är inte helt klar än..) och städning av mitt rum. Jag har också sökt lite jobb, varit och tränat på mitt gamla gym, pluggat på min CSR-kurs. Ytterligare en grej är att jag försökt sätta mig in i arbetsförmedlings-djungeln. Inte helt lätt - vad gäller egentligen och vad ska man göra? Tänk va enkelt det var förr i världen, då kunde man börja jobba när man va 14-15 år om man ville. Fanns hur många jobb som helst.

 

Imorgon ska jag på utbildning i Göteborg hela dagen. Jag har nämligen blivit antagen att få bli ambassadör för KRAV. Det är tyvärr inget riktigt jobb, utan bara ett oavlönat uppdrag. Men ändå, det ska bli kul. Blir ju också en till rad att skriva med på CV:t!

 

 

I morse: Horsensgatan 2

Nu: Björkvägen 6

 

Däremellan: en massa packande + farväl av Karlstad.

 

Har haft ett lyxdygn med mamma på Selma Spa i Sunne. Ûbergod mat - lunch, 3-rättersmiddag och ekologisk frukost. Bland annat blev vi bjudna på den godaste desserten ever!!! 

 

.. då föddes jag, Ingrid Helena Sandmer, på Borås BB. Mina föräldras första barn, deras enda dotter. Tänka sig att det i dag är 22 år sedan! Jag undrar hur mycket mamma, pappa och andra faktiskt kommer i håg från den dagen och de närmsta åren när jag var liten. Tur att de var varit så snälla och skrivit och filmat en massa om det, för minnet är ju begränsat. 

 

Jag firar alltså min 22:a födelsedag här i Karlstad. Men samtidigt kommer jag i framtiden komma ihåg att det var kring den dagen då jag flyttade hem igen. Kan kanske vara bra, blir en naturlig start på något nytt. Förhoppningsvis något bra.

 

Just den här dagen blir inte så speciell för min del. Men i morgon kommer mamma hit, och på onsdag-torsdag ska vi åka till Selma Spa i Sunne. Så det blir som ett firande då istället, och ett avslut på denna tid i Värmland!

3 dygn. Det är så länge du förväntas klara dig själv i händelse av en kris.

 

Jag var i går och lyssnade på en föreläsning på Medborgarskolan om just krisberedskap. Det var intressant, men inte riktigt så ingående som jag hade hoppas på. Det var en rolig snubbe från Civilförsvarsförbundet som var ansvarig för det hela. Han berättade bl.a om hur ett råd att dricka ordentligt med vätska gick snett, att man INTE ska dricka vatten där det finns bäver och om sitt hatobjekt Ernst Kirchsteiger. Så det var humor blandat med allvar kan man säga.

 

Man får allt en tankeställare att vi moderna människor i västvärlden är så väldigt sårbara. Trots, eller egentligen på grund av, våra komplicerade och tekniska system. Går strömmen så står vi i princip handfallna. Får vi akut vattenbrist får vi mycket svårt att klara våra vardagliga bestyr. Och så vidare. Kanske dags att se över beredskapen hemma!

Eftersom jag bor nära en av Sveriges finaste kyrkogårdar passade jag på att, liksom förra året, gå dit under allahelgona. Den är då fylld av ljus vid gravarna och minneslunderna. Väldigt vackert lyser det upp mörkret. Då den är så stor är det också många människor som brukar vara där. 

 

 

Jag tänker att jag har sådan tur som ännu inte har någon grav att besöka. Ännu har jag inte upplevt en begravning av en närstående, vare sig familj, vän eller släkting. Det är få förunnat att exempelvis fortfarande ha både mormor och morfar liksom farmor och farfar kvar i livet. Som alla dessutom är vid god vigör. Jag vet ju att det inte kan fortsätta vara så. Men den tiden den sorgen. 

 

 

Här i Värmland och i Västergötland har kidsen höstlov just nu. För min del är denna vecka föga annorlunda än de andra. Jag har avstått simning i Sundstabadet den här veckan, eftersom det antagligen kommer va proppfullt där. Det är nog enda skillnaden.

 

Min bror däremot är just nu i London med pappa. Pratade med honom i går och han verkar ha det bra. Han hade varit på Towern och Madame Tussauds då. I dag var det visst någon fotbollsarena som stod först på agendan. Ska bli kul att få höra allt han har att berätta när han kommer hem.

 

Idag är tanken att plugga lite i lägenheten innan jag åker till stadsbiblioteket. Vid lunch ska jag käka med en kompis i närheten. Planen är att gå till ett nytt ställe som verkar ha specialiserat sig på ekologiskt, raw food, smoothies och sånt där nyttigt. Så det ser jag fram emot! 

 

Ja, då återstår väl bara att sätta i gång med plugget. Skulle börjat runt 8 i vanlig ordning men motivationen har inte riktigt vaknat än, roligare att städa och göra annat...

Jag kan inte påstå att jag hänger med vad som händer i Elfsborg så väldans mycket. Men jag noterar resultaten från en del matcher och läser ibland någon artikel. Har en elfsborgshalsduk och elfsborgskassar. Jag visste att Klas Ingesson hade stigit av tränarposten för drygt två veckor sen. Idag läste jag att han avlidit! Himla hemskt. Så det blev sjukdomen (blodcancer) som tog honom till slut. Det är så synd, han verkar ha varit en oerhört god människa med ett stort engagemang för fotbollen och dess spelare. Att han var en i gänget som tog hem VM-bronset 1994 gör att många känner igen och saknar honom. 

 

Idag har jag varit nere. Omotiverad. Inte lust att göra nånting alls. Seg i huvudet.

 

Var i alla fall i skolan en sväng, tänkte sitta och plugga där lite. Blev dock inte kvar så länge. Åkte samma buss hem som Björn Starrin - känd från ex. Bröllopsfotografen, Mammas pojkar och Karlstadsbuss reklam.

 

Såg en film på eftermiddagen (Hungerspelen). Måste ju fräscha upp minnet lite inför tredje filmen som kommer på bio i november. Vandrade runt en stund på kyrkogården. Kände mig rätt ensam. Tänkte att det kanske blir bra att flytta hem igen ändå. Tror nästan att jag fått mer hemlängtan under mitt senaste år i Karlstad jämfört med det första. Fast just nu beror det väl också på att jag bara läser distanskurser - blir himla tråkigt efter ett tag. 

 

Ska i alla fall skypa med brorsan lite senare, det kanske kan liva upp dysterkvisten.

Idag är det den 22:a oktober. Det innebär att om exakt en månad kommer pappa med bilen, och det är dags för utflyttning. Nedräkningen kan därmed börja. Känns konstigt, men jag tror jag förlikat mig med tanken nu. Tiden går så fort hela tiden bara.

 

I lördags visade jag upp lägenheten för den som ska bo här sen. Då det inte är min lägenhet längre.

 

Jag sitter och undrar hur många inlägg det blivit här på bloggen under min tid i Karlstad. Det är ju ändå tre år och tre månader (i praktiken mindre men är lättast att säga så). Tänk om man skulle skriva ut allihopa - det skulle nog bli en halv roman. Då kunde jag ha det som minne ifall jag stänger ner bloggen sen. Fast det är ju inte alltför miljövänligt förstås..

Den här veckan har det hänt flera saker utöver det vanliga. 

 

I tisdags var jag och lyssnade på Göran Greider som drog fullt hus i biblioteket. Han pratade om den "solidariska genen" , den (icke) ekonomiskt rationella människan och lite biologiforskning. Det hela var intressant och han var rätt rolig faktiskt. Några politiska käftsmällar åt de borgerliga fick han till också. Allmänbildning - check!

 

I onsdags var det som sagt firande av min granne Anna-Lisa. Go-fika - check!

Samma dag fick jag även ett halvt pris för att jag trots allt vann "Årets granne"-tävlingen. En biobiljett och rabatt på biopopcornmeny. Rättvisa skipad - check!

 

I fredags var jag på studiebesök med några miljö-tvåor på Löfbergs. Vi hade en kursuppgift att besöka ett företag med ett eller flera ledningssystem. Där blev vi ju såklart erbjudna en kopp kaffe, men ingen av oss fyra gillade kaffe. Komiskt men också lite awkward..        

Idag var det alltså dags för min överraskning. Den blev inte riktigt som det var tänkt, men slutresultatet blev bra ändå. Jag ska berätta det hela;

 

Det började med en annons i bostadsbolagets (KBAB) medlemstidning som jag får regelbundet. Där kunde man vara med i en tävling för att utse årets granne. Jag tänkte genast på min goa och snälla granne Anna-Lisa. Jag skrev därför ihop ett brev med motivering och skickade in. I början av oktober fick jag ett mail om att jag hade vunnit! Anna-Lisa skulle därmed överraskas med tårta, blommor och utmärkelse av ett team från KBAB. Min uppgift var att ordna lämplig tid och plats. Jag allierade mig med vår gemensamma granne Ingrid, och tillsammans fixade vi så att vi skulle fika hos Anna-Lisa idag. Men så för några dagar sen fick jag mail om att de inte kunde utse A-L till utmärkelsen. Detta därför att jag, men inte hon, är hyresgäst hos KBAB. Det är tydligen bara studentlägenheterna som ägs av KBAB (8/40) i mitt hus, resten äger HSB. Så helt plötsligt hade jag inte vunnnit längre. Himla trist!

 

Jag och Ingrid bestämde oss för att fira Anna-Lisa ändå. Jag tog på mig uppdraget att göra ett egenhändigt årets granne -diplom, medan Ingrid fick fixa fikat. 

 

Så nu har jag suttit i nästan två timmar och tjötat med mina pensionärsgrannar. Förutom A-L och Ingrid var också rullstolsbundna Sylvia med. Riktigt festligt hade vi. Anna- Lisa blev glad och överraskad - så syftet uppnåddes med råge!