Skogspicknick med sällskap

Helgen har verkligen varit väldigt bra vädermässigt. Sol, inte mycket vind och behaglig temperatur. I dag fick jag lust att ta med mig eftermiddagsfikat ut i solen. Det blev en tur ut till ett litet skogsområde i närheten, som jag faktiskt inte tidigare utforskat.  Väl där fick jag sällskap av mitt favoritdjur- ekorren!
Jag minns att när jag började sjunde klass var en skrivuppgift att man skulle skriva om vilket djur man skulle vilja va. Då valde jag just ekorre. Varför? Här ska ni få 5 anledningar: 
 
1. Ekorrar är grymt söta!
Både IRL och i filmens värld- tänk Snövit och Piff &Puff! 
 
2. Ekorrar är snabba!
Det tar inte lång tid för dem att förflytta sig, vare sig på marken eller uppe i träden.
 
3. Ekorrar är smidiga!
Tänk bara på den spänst de måste ha för att hoppa så som de gör.
 
4. Ekorrar är bra på att anpassa sig!
De är ju vanliga i våra skogar, tycks trivas nästan överallt.
 
5. Ekorrar lever i skogen!
Det är väl en härlig miljö att vara i?
 
Så vem vill inte vara en ekorre liksom?
 
Ekorren...
 
... och jag!
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Emelie Öjerskog

Jag kan se dig som en ekorre, Helena ;) :P
Jag som är lite mer saktmodig hade velat vara en bergsgorilla. Hålla till i de vackra virungabergen i hjärtat av Afrika och käka blad hela dagarna! Det hade varit ett gött liv om det inte vore för människojävlarna som tjuvjagar och skövlar ner ens skog.

Anledningar till att vara bergsgorilla:
1. Dom är väldigt smarta och vet hur man tillverkar verktyg med mera
2. Dom har hög emotionell intelligens och skapar starka familjeband.
3. Dom har ett fredligt och vänskapligt temperament, men dom är inga man vill bråka med för dom kan knäcka din nacke hur lätt som helst ;)
4. Dom är fluffiga och söta, men också coola och respektingivande! Dom äger skogen ;)
5. Dom vet hur man leker och har roligt!


Svar: Haha, roligt Emelie att du också har ett djur att vara! ;) Ja, bergsgorilla verkar vara rätt gött djur också. Ekorren och bergsgorillan, det kanske blir våra nya epitet, haha.
None None

2014-04-10 @ 15:54:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0